En gammal visa som har en ohygglig berättelse men handlar också om hopp och ljus!

Inte hade jag väl precis tänkt köpa detta handarbete, men hur det var så glömde jag nog att avboka och nu har jag den hemma.......men den kanske inte blir så dum när den är klar(om den blir klar). Kanske något att påbörja en blåsig och kall påskafton.

BesöksstatistikBesökare idag: 26 Den här månaden: 214 Totalt: 2 000

Hoya pachyclada blommar och det är första gången jag ser blommorna på den. Doftar gott och inte så starkt, men med fler blomklasar kan kanske doften bli mer påträngande.Söt är den. Måste kolla om jag har fler som är på G att blomma nu till påsk.

Önskar alla en underbar påskhelg!

Hela natten har det stormat så man trott att tegelpannorna skulle flyga all världens väg. Inte lätt att sova heller med den dundrande blåsten som skakar huset.Men man är ju välbehållen i alla fall, värre för de som måste ge sig ut i detta oherrans väder av en eller annan anledning.

Den stora dagenText & musik: Benny BorgEn gammal kvinna går omkring och pyntar i sitt husIdag är det hennes stora dag.Hon har köpt kaffebröd och tårta som smyckats med små ljusoch en likör av bästa slag.Och när hon lägger på en duk, den finaste hon har,så ringer det på hennes telefon.Hon blir glad och lyfter luren och hör rösten på en karl,hennes allra yngsta son.Ref.Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från,Du tog fel på vilken dag det var.Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring,för jag finns ju här var dag. Hon tar fram finservicen, den med små violer på,en kopp har visst en gång gått i kras.Men hon tänker att det gör nog ingenting,vi blir så få på mitt årliga kalas.Och när kaffet kokar upp så ringer det på telefon,och hon glömmer allt och springer därifrån,och på ett ögonblick hon mister något av sin illusionnär hon hör sin äldste son.Jaså, säger Du det...Flera timmar drar förbi och dagen blir till kväll,en trött gammal kvinna somnar in.Hon har stått där hela dan och väntat sina barnvid sin blommiga gardin.Hennes kaffebröd finns var och tårtan där den står,den visar hur barn kan överge.Och när dottern ringer finns det inget mer att förstå,då har ljusen brunnit ner.Jaså, säger Du det...

Dikt "Jag har inte tid" av Torsten Palmkvist, SJ-arbetare från Hudiksvall (d 1973) Tonsatt av Sten Nilsson – guldplatta Det går en genom tiden en säregen fläkt, en sjukdom som allmänt benämnes jäkt. Och bannlyst är stunden av ro och av frid. Man hör bara ständigt: Jag har inte tid. Du äger kanhända en sjuklig vän, det sista besöket var länge sen. Du säger en ursäkt, blir öm och blid, men tröstar dig med: Jag har inte tid. Kanske har Du en mor, som är gammal nu, vars enda ljuspunkt i livet är Du. Att glömma henne, är Du på glid? Ditt samvete kvävs med: Jag har inte tid? Så lever Du livet i stora drag, hur skall jag hinna allt i dag? Jäktet förvandlar Ditt liv till en strid. Din slogan har blivit: Jag har inte tid. Men när man har levat Ditt antal år. När döden på tröskeln väntande står. När man Dig kallar från livets id, Skall Du då svara: Jag har inte tid …